Kajaksidan: röta och jordslag

Alla kajaker, oavsett material, vattenfylls då och då. Under de senaste femton årens duk-byggarkultur har en hel del elementära insikter kommit till.

Smäckert, slimmat och lite luft.

Denna artikel riktar sig först och främst till ägare av dukade kajaker. Men det kan även vara viktigt att visa korten för plast- och glasfiber-etablissemanget. Den moderna arktiska dukkajaken är i Sverige endast cirka 15 år gammal. Det börjar bli dags att i bredare kajakkretsar diskutera för- och nackdelar med komposterbara kajaker. Och då bör en naturmaterialsvurmare vara den som har störst insikt om naturmaterial. Tidskriften Argaladei vill med sin kajaksida vara en lekplats för kajakintresserade med åsikter och insikter som sträcker sig lite längre än till paddlingsteknik och materialfixering. Denna artikel blir dock väldigt inriktad på naturmaterialen trä och bomull/linduk. Sorry – can’t help it.

Jordslag i duken

Färgen till dukklädda båtar består av pigment, fyllnadsmedel och alkyd- eller linolja. Naturmaterialet, oljan och fukten blir tillsammans med lite värme en idealisk grogrund för mögelsvamp. Jordslag är inget annat än ett estetiskt problem, men det tyder på att man behöver bli bättre på att torka ur kajaken mellan varven.

Förruttning i stävarna

Smäckert, slimmat men mycket luft.

Grönlandskajakens stävar är långa och spetsiga. Duken smiter ofta tätt åt kring smäckert hyvlade stävplankor, relingsändar och hampsurrningar. Det är med andra ord mycket trä och lite luft. Framför allt får luften ingen chans att cirkulera och dra med sig fukt ut ur trä och duk. Efter fyra år, har den välimpregnerade duken kanske börjat spricka längst ut i stävarna. Att sy i duken resulterar i ännu större skador.

Tvärsgående däckslinor

Upp och hoppa! Töm kajaken!

Sol och salta vågor gör att däckslinor blir sköra. Dessa bör testas efter varje säsong och bytas om de inte håller. De nya linorna kan med fördel impregneras. Du lägger tågvirket (linorna) i en blandning av 1/4 trätjära och 3/4 rödsprit. Låt det ligga i en burk med lock under 3-5 dagar och låt det sedan torka i en vecka. Du kan sedan återimpregnera linorna vid behov, men se då till att skydda kajakens däck, exempelvis med tidningspapper.

Åtgärder.

Sy på packluckor. (se föregående nummer) Skölj kajaken med sötvatten efter användning, töm och låt solen – eller en kupévärmare – blåsa kajaken torr. Förvara kajaken torrt med packluckorna öppna.

Om duken kring stävarna ruttnat: Skär försiktigt bort det ruttna partiet av duk i ett sammanhängande sjok. Fläk sedan ut tygstycket och malla av det emot en ny och fräsch kajakduk. Genom att använda lagningstekniken som finns beskriven på kajaksidan i nr 2/-98 så kan man fixa det. Alternativet är att duka om kajaken helt.

På Kosterfjordens Kajakbyggeri har vi provat att tillsätta grön copperol i vår grundfyllning av duken. Grön copperol är linolja, terpentin och koppar. Den blandar sig med vit oljefärg eller vit lasyr. Den är starkt mögelhämmande, och därför ganska otrevlig att hantera. Det som är dåligt för svamp är också dåligt för människor. Ändå går det mögel på duken. Slutsatsen blir då att det är cirkulerande, torr luft som har den största verkan mot mögel och röta. Jag experimenterar nu med att bygga in möjligheter för luftcirkulation i träverket fram och bak. Jag borrar ett antal 16 mm hål i stävplankorna. Dessutom lägger jag in in en liten träplatta i fogen mellan relingar och stäv. Detta breddar kajaken längst ut, vatten rinner lättare bort och luft släpps in.

Perspektiv på möglande och ruttnande kajaker.

De arktiska kajaktyperna är sjövärdiga och härliga att paddla. En välbyggd dukad kajak står sig väl i konkurrensen med plast- och glasfiberkonstruktioner. Men då blir det inte desto mindre viktigt att se vissa sanningar i vitögat och försöka göra en bra produkt bättre.

AV HÅKAN JOHANSSON


Artikeln är tidigare publicerad i Argaladei Friluftsliv – en livsstil, nummer 1-2001 och återpublicerad på www.argaladei.nu med tillstånd av Håkan Johansson.